Skydda barnen!

February 6, 2019



Jag är en fredlig person som inte kan tänka sig att skada en myra,  däremot om någon skadar ett hårstrå av mina barn så vet jag inte till vilken destruktiv människa skulle jag förvandlas. Det är något instinktivt och de flesta föräldrar gör allt i sin makt för att skydda sina barn, utrusta dem med kunskap och förstärka deras självkänsla och integritet. Det är vår skyldighet och barnens självklara rättighet, men så här går det inte till för alla barn, tyvärr. 

 

 

 

Att brista i sin föräldraskap händer oss alla föräldrar då och då, men att skada sitt barn med avsikt är något ologiskt och inte får förekomma. Ändå sker detta och många med orubblig ändamål könsstympar sina barn. Vissa föräldrar planerar ett visst datum och avtalar en tid där överlämnar de sitt eget barn till en främmande människa med en rakblad eller kniv i handen. De håller fast i det skräckslagna barnet för att låta den främmande handen vandra i den mest intima delen i kroppen och kapar bort delar av den. 

 

Tusentals flickor och kvinnor runt om i världen könsstympas årligen. Enligt UNICEF överstiger siffran två millioner flickor. Ingreppet har några varianter. En variant kan innebära att det skärs delar av blygdläpparna eller klitoris bort, en annan variant och den grövste tar bort helt både klitoris och de inre och yttre blygdläpparna. Huden sys sedan ihop och kvar lämnas en liten öppning för att urin och menstruationsblod ska passera.Ingreppet orsakar inte bara ohälsosamma fysiska problem, utan psykiska problem också. 

 

Jag glömmer aldrig Shireen, en kvinna jag intervjuade i samband med min bok Fånge i hederns famn. När hon berättade för mig om ingreppet visade hon inga känslor. Hon var kall som en robot. Hon berättade att klarar inte av att vara på en restaurang och vännerna slutade bjuda ut henne på någon middag.”Jag föreställer mig köttbiten kocken skär i. Jag hatar att laga mat själv och hatar knivar. Även sjukhuset och ambulanssirenerna förknippade i mitt huvud med det som hade hänt. Jag söker inte vård om det inte är akut”

Shireen var nio när hon könsstympade. Hennes mor tvättade henne precis innan de två kvinnorna, som skulle könsstympad henne anlände. Hon sa till Shireen att dagen var så vikitg och att hon måste vara duktig och lydig. När kvinnorna kom satt de igång på direkten utan att ens berätta vilka de var eller varför de ville gå in i sovrummet med henne. En kvinna höll fast i Shireens fötter och mamman ansvarade för händerna, medan den andra kvinnan fokuserade på att skära i hennes underliv. ”Jag trodde jag skulle dö och visste inte varför mamma ville göra det mot mig. När jag en gång i vuxenlivet konfronterade henne och sa att jag kommer aldrig att förlåta henne, sa hon argt att jag var dum och otacksam över att hon såg till att jag fick bästa behandlingen med två ”experter”. Hon sa att jag fick ligga i hennes säng, inte på golvet. Att kvinnorna använde en ny rakblad och gav mig lokalbedövning. Mamma fortsatte skryta om hur bra hon gjorde det för mig och hur goda soppor hon lagade för mig i efterhand; men varför hon könsstympade mig överhuvudtaget förstod jag aldrig”

 


Hederskultur kan döda sunt förnuft där många vill förvara dysfunktionella traditioner och är besatta av myten av den bevarade mödomshinna. Vissa är beredda att gå så långt som att hedersmörda sina barn, medan andra kapar bort delar av deras könsorgan. Att skära bort delar av något barns eller kvinnas könsorgan är vansinnet, omänskligt och ett brott som måste stoppas oavsett om det rör en flicka eller en pojke!

 

 

PS: Shireen heter något annat i verkligheten. 

Galaxia Wallin 

 

Share on Facebook
Share on Twitter
Please reload

Senaste inlägg
Please reload

Arkiv
Please reload

Sök efter taggar
Please reload

Följ oss
  • Facebook Basic Square
  • Twitter Basic Square
  • Google+ Basic Square